Detta mår magen bra av!
Bittes respons
Hej!
Din läslogg är välskriven, du redogör för flera olika perspektiv, reflekterar, refererar och tar ställning. Utmärkt!
Hälsningar,
Bitte(visst är det riktigt osvenskt att offentligt vara nöjd med sig själv?!=)
Malmö högskolaLärarutbildningenBarn och ungdomars socialisation och lärande 1-10p
Läslogg
Empatisk kommunikation, Giraffspråket i pedagogiken - Bodil Weirsö
Giraffspråk kallas detta kommunikationssätt/förhållandesätt eftersom giraffen är det landdjur som har det största hjärtat. Ibland tycker jag att det verkligen blir för mycket av alla olika sätt vi ska förhålla oss på, vilka tusentals olika metoder vi ska använda oss utav, med oss menar jag pedagogerna i skolan. Det positiva med att läsa många olika sorters böcker är att man lär sig att inte alltid bara acceptera vad där står i böckerna utan att man också tänker till och kritiskt granskar vad där står. När jag har läst färdigt en bok brukar jag nästan alltid hitta småbitar i boken som tilltalar mig och som jag känner att jag kan arbeta vidare med.
Denna bok är förhållandevis lättläst. Ibland flyter det på och under andra sidor kände jag att jag fick läsa om texten några gånger. Boken innehåller, tycker jag, många bra tankar och sanningar. Till uppgiften att skriva läslogg följde det också ett antal frågor som vår lärare ville att vi skulle besvara. Detta har jag gjort både med hjälp av mina egna tankar och vad jag har fått ut av boken jag har valt att presentera.
En god kommunikation är för mig när alla parter går ur samtalet och känner sig nöjda och förstådda och framförallt att de känner att de har fått framföra sin mening. Naturligtvis är det svårt att avgöra om alla har blivit tolkade så som de vill bli tolkade. I boken skriver författaren Bodil Weirsö om de centrala begreppen i giraffspråket, behov, känslor och empati. Hon skriver även vidare om vikten av att uttrycka sina behov men att det är ett av de svårare momenten i en kommunikation eftersom få personer verkligen vet vad de har för behov och vad de egentligen vill. Att vara rättfram med sina känslor är lättare för vissa och svårare för andra och slutligen vikten av att känna empati både som lyssnare och som den som framför sitt budskap.
Att vara en god lyssnare för mig innebör att man visar ett intresse, lugn och förtroende för den personen som berättar något. Man kan vara en lyssnare på många sätt och i många olika situationer. Det finns förtroendesamtal, att lyssna på en föreläsning, att prata i grupp där många vill bli hörda och att lyssna för att få information som man söker. Bodil Weirsöe skriver i boken att man som lyssnare ska lyssna med empati. Att inte framhålla sig själv och jämföra egna upplevelser med den situation eller händelse som berättaren försöker förmedla. Man ska lyssna och låta den person berätta för att på detta sätt låta honom eller henne verkligen få en chans att hitta och uttrycka sina behov, känslor och empati.
Ett uttryck som jag tidigare inte mött är empatisk kommunikation. Min tolkning av vad författaren av boken har skrivit om just detta är att empatisk kommunikation innebär att man ska vara uppmärksam på hur man kommunicerar, vara tydlig med hur man uttrycker sig och att ständigt vara närvarande när man lyssnar på andra. Att uttrycka sig rakt, fast viktigt, med känsla. Att inte säga en sak och mena någonting annat som vi på något sätt ändå vill att mottagaren ska förstå.
Idag talar många väldigt ofta om att man ska titta på saker och ting ur ett genusperspektiv. När det gäller kommunikation ur ett genusperspektiv är det nog ett av de mest invanda beteende vi har. Vi måste lära oss att tänka på, på vilket sätt vi kommunicerar med flickor och på vilket sätt vi kommunicerar med pojkar. Skillnaden i detta brukar vara stor. Vi gör ofta antaganden att så här gör flickor/pojkar och bemöter dem därefter. Vårt redan invanda beteende påverkar hur vi kommunicerar med pojkar och flickor. Pojkar är oftast rakar i sina uttalanden medan flickor är lite mer svårförstådda eftersom de är lite försiktigare i sina uttalanden. Har lite svårare med att uttrycka sina direkta behov. Detta är en generalisering av hur jag upplever att det är.
De störningar som kan finnas i en kommunikation är många. Mellan de olika könen är det oftast missförståelse som orsakar störningar. Även om man pratar samma språk så är det ibland som om det finns ett manligt språk och ett kvinnligt språk. I boken Kommunikation ? samspel mellan människor skriven av Björn Nilsson och Anna-Karin Waldemarson definierar man kommunikation med dessa ord (s 10ff) ?Kommunikationen handlar om information, påverkan, tanke, känsla och ett sätt att få vår identitet bekräftad, med kommunikationen visar vi hur vi upplever och reagerar på den person vi pratar med. Vi kan därmed också definiera kommunikationen som en process där två eller fler personer skickar budskap till varandra och där de visar hur de påverkar varandra, uppfattar sig själva och situationen samt vilket innehåll de lägger in i sina budskap? När man läser denna förklaring så är det mycket lättare att förstå varför människor så ofta missförstår varandra och varför det då blir störningar i kommunikationen.
Anna-Karin Waldemarson, Björn Nilsson, Kommunikation ? Samspel mellan människor, 1990
Bodil Weirsöe, Empatisk kommunikation ? Giraffspråket i pedagogiken, 2004(Det har smugit sig in en massa ? i texten. De ska inte vara där utan har i kopieringen ersatt andra tecken)