sockerbullen

För några månader sedan när han den lille var ca 8 månader bestämde jag och mannen oss för att nu skulle vi lämna honom och storebror några timmar för att tillsammans kunna avnjuta en god middag på en restaurang. Allt gick bra  med att lämna barnen, de vinkade glatt och mormor och morfar kände sig säkra med den innehållsrika bilagan som följde med han den lille. Jag hämtade upp mannen på jobbet och sedan parkerade vi bilen, gick en kort runda på stan innan det var dags att gå och äta.

På mindre än 1h lyckades jag och mannen stoppa i oss x-antal tapasrätter,vin, vatten, dessert och kaffe. Vi skulle ju prata men nej, vi åt och åt. Sen tittade vi på varandra och sa i kör -Ska vi hämta barnen nu så hinner vi kanske med lite fredagsmys (godis och kramar) tillsammans med barnen. Att umgås med barnen är både roligt, lärorikt och man får massor av uppskattning och kärlek. När barnen har somnat för kvällen får jag och mannen tid tillsammans och det är viktigt.

Visst sliter jag mitt hår ibland och är alldeles slutkörd men allting betalas när man av storebror vid nattningen får en stor kram, en stor puss och får höra orden -Mamma du är söt och jag älskar dig! Eller när man har varit ute och slängt soporna och han den lille slänger sig på golvet när han hör att dörren öppnas igen. -Ejjj (hej!) säger han sedan kryper han i full fart med ett stort leende fram och vill upp.

UNDERBART! Det är underbart att vara förälder, vad väntar ni på?=)