sockerbullen

När man blir så där riktigt arg då vill jag bara svära. Detta är dock inte så passande när man har minst två stycken barn hängandes kring benen varje dag. Nu har jag kommit på det, blir jag riktigt arg så svär jag, fast inte så att barnen hör.

Så här kan det låta:

-Men det var väl också själva (fan)! Ordet (fan) uttalar jag inte utan det mimar jag. Har nu fått upp rutin på detta och funkar faktiskt riktigt bra.

Sen kan man alltid försöka att inte svära alls men än så länge funkar detta bra. I alla fall tills barnen förstår vad som finns i den tysta luckan=)