Att våga

Jag har nyligen upptäckt en blogg där en man i 40-års åldern skriver om sin pågående skilsmässa och även den nyfunna kärleken. Denna man skriver ärligt om de känslor han upplever just nu och man får ibland även följa med bakåt i tiden för att på något sätt skaffa sig en förståelse för denna skilsmässa.

Jag blir både gripen och tagen när jag läser vad han skriver. Att på detta sätt våga visa sig så öppet och ärligt samtidigt som han befinner sig i en jobbig situation. All heder åt honom!

Jag har i skolan mött en del skiljsmässobarn och jag hoppas att denne mans barn kommer att fixa detta samt behålla sin relation till sina föräldrar och att de får lov att vara just barn och slippa ta parti för någon av föräldrana. Det är föräldrarna som ska skiljas, inte barnen från föräldrana.

Jag kommer att fortsätta läsa så länge han skriver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback