Framtiden och Leni Björklund
En tavla med namnet "måndag morron i förorten" hade Leni Björklund (fd försvarsminister) på sitt kontor under den tid hon var minister.
"Den kunde jag titta på när vi skulle fatta tuffa beslut om besparingar. Den där förortsmamman med barnen springande kring fötterna, släpande matkassar blev min hjältinna och första prioritering. Hellre en högre kvalitet på dagis och skola än att ha den senaste mitlitära utrustningen."
Hur tänker politikerna idag när de sparas något så otroligt ute i landets skolor? Må hända att jag är extra engagerad i förskola och skola eftersom jag inom en snar framtid kommer att arbeta som pedagog samt att jag har barn som går på förskola.
Är det meningen att pedagoger, nyutbildade och de som arbetat i många år, ska vara så utarbetade och känna en enorm maktlöshet i sitt försök till att hjälpa oss att utbilda och uppfostra våra barn? Det finns pedagoger som är så utarbetade att de inte längre orkar höra barns skratt från närliggande lekplatser.
Till våra politiker...
Våra barn är det käraste vi har. Snälla, ge dem alla möjligheter i världen att få lyckas. Låt skolan med dess pedagoger få lov att känna att de gör någon skillnad. Att känna maktlöshet varje dag som man går till sitt arbete kan inte vara en behaglig känsla. Barngrupperna blir bara större och större och antalet pedagoger bara minskar och minskar.
Visst finns det många som ska samsas om alla pengar men någonstans tror jag att om det inte satsas på skolan så kommer vi i framtiden att behöva betala dubbelt upp för de barn och ungdomar man inte lyckas fånga upp i skolan.
Viktigt! Självklart är det vi föräldrar som har det yttersta ansvaret för våra barns uppfostran och framtid.
"Den kunde jag titta på när vi skulle fatta tuffa beslut om besparingar. Den där förortsmamman med barnen springande kring fötterna, släpande matkassar blev min hjältinna och första prioritering. Hellre en högre kvalitet på dagis och skola än att ha den senaste mitlitära utrustningen."
Hur tänker politikerna idag när de sparas något så otroligt ute i landets skolor? Må hända att jag är extra engagerad i förskola och skola eftersom jag inom en snar framtid kommer att arbeta som pedagog samt att jag har barn som går på förskola.
Är det meningen att pedagoger, nyutbildade och de som arbetat i många år, ska vara så utarbetade och känna en enorm maktlöshet i sitt försök till att hjälpa oss att utbilda och uppfostra våra barn? Det finns pedagoger som är så utarbetade att de inte längre orkar höra barns skratt från närliggande lekplatser.
Till våra politiker...
Våra barn är det käraste vi har. Snälla, ge dem alla möjligheter i världen att få lyckas. Låt skolan med dess pedagoger få lov att känna att de gör någon skillnad. Att känna maktlöshet varje dag som man går till sitt arbete kan inte vara en behaglig känsla. Barngrupperna blir bara större och större och antalet pedagoger bara minskar och minskar.
Visst finns det många som ska samsas om alla pengar men någonstans tror jag att om det inte satsas på skolan så kommer vi i framtiden att behöva betala dubbelt upp för de barn och ungdomar man inte lyckas fånga upp i skolan.
Viktigt! Självklart är det vi föräldrar som har det yttersta ansvaret för våra barns uppfostran och framtid.
Kommentarer
Trackback